Hans Former Nielsen (Nov 2008)

Former-vinjHan föddes i Århus 1941, blev lärling i ett pipmakeri vid 15 års ålder, byggde upp en pipfabrik i Schweiz, flyttade några år senare denna fabrik till Tyskland för att sedan sluta cirkeln och återvända till Danmark. Han heter Hans ”Former” Nielsen.

Formby blir Former
Kommer Ni ihåg den ukulele-spelande filmstjärnan Georges Formby, han med låten ”When I’m cleaning windows”? För yngre läsare är han kanske inte är så bekant, men alla vi äldre känner garanterat till honom. Man kan ju undra hur han passar in i detta sammanhang, men det är faktiskt han som är orsaken till att pipmakaren Hans Nielsen kallas Former. Några kamrater tyckte nämligen att Hans var väldigt lik Georges Formby, och på barns omedelbara sätt kallade de honom därför Formby. Så småningom föll ursprunget till namnet i glömska och det kom att förvanskas till Former. Ett passande namn för en pipmakare, särskilt för en pipmakare som gör pipor med så läckra former.

Former och hans hustru Daniela bor i den lilla byn Toksværd på södra Själland och jag har haft nöjet att besöka dem två gånger under den gångna sommaren och hösten. Första gången var vid den grillafton som omnämndes i förra numret, då vi tillbringade en hel del tid i verkstaden och bland annat fick se kopieringsfräsern i arbete. Andra gången var i slutet på september, då jag gjorde en lång intervju med dem. Former har varit med under hela den tid då danska pipor byggt upp sitt världsrykte, så han har mycket att berätta.

Former-01En tillfällighet gjorde att han blev pipmakare
Former föddes på Jylland mitt under andra världskriget, men redan då han var mycket liten flyttade föräldrarna till Köpenhamn. Vid 15 års ålder slutade han skolan och skulle söka jobb. I tidningen fanns två annonser av intresse, den ena var om ett jobb på en mekanisk verkstad. Former tyckte detta verkade intressant, men då han kom dit var det ett femtiotal ungdomar före honom i kön. Han gav dock inte upp utan väntade tills det blev hans tur, bara för att upptäcka att platsen redan var tillsatt. Den andra annonsen gällde en plats som lärling på Suhrs pipverkstad och här var Former mer framgångsrik.

Det var alltså inte någon önskan att göra pipor som fick Former att välja denna bana i livet, snarare en tillfällighet. Och det var också en tillfällighet som gjorde att han stannade inom yrket.

Former-03Från pipreparatör till pipmakare
Detta var i mitten på 50-talet och Suhrs pipmakeri drevs av den sedermera legendariske pipmakaren Poul Rasmussen. Man hade mycket reparationer och dessa blev Formers uppgift. Dock var han inte ensam, här jobbade också en annan pipmakare som även han kom att nå världsrykte, Sven Knudsen. Så Former och Sven ägnade sig åt att återställa misshandlade pipor till brukbart skick, en nog så värdefull kunskap för blivande pipmakare. Trots att Former och Poul Rasmussen blev goda vänner, tyckte Former inte att han fick möjlighet att utvecklas, eftersom Rasmussen inte tillät honom att göra egna pipor. Så efter ett par år sade Former upp sig och tog arbete som maskinist. Han höll dock kontakten med pipmakeriet genom att hjälpa Rasmussen i affären på lördagar.

Efter att ha gjort militärtjänsten återvände Former till sitt arbete på den mekaniska verkstaden, ett jobb som han trivdes bra med. En dag tittade han in till Poul Rasmussen, som just då satt och läste en tidning. ”Bra att Du kom” sa Poul utan inledande hälsningsfraser, ”här har jag ett jobb till dig.” ”Men jag har ett bra jobb”, genmälde Former. ”Det här är ett jobb som passar dig”, sa Poul och pekade på en annons i tidningen, ”du ska göra pipor hos W. Ø. Larsen”. ”Men Du har aldrig lärt mig göra pipor, jag fick ju bara ägna mig åt reparationer.” ”Du klarar det”, sa Poul. ”Ta den här klossen och gör en pipa.” Pipan blev godkänd och Poul ringde upp butikschefen hos W. Ø. Larsen, Svend Bang (samme man som senare grundade Bangs pipmakeri), och sa till honom: ”Sluta söka efter en pipmakare, jag har honom här. Honom ska Du anställa.”

Former-02Det var inte annat för Former än att gå till W. Ø. Larsen. Då han kom dit visade det sig dock att Svend Bang råkat ut för en olycka och brutit benet, så Former fick tala direkt med ägaren Ole Larsen. Han fick då i uppgift att kopiera sju pipor ur deras katalog. Former tog kontakt med sin gode vän sedan tiden hos Suhrs, Sven Knudsen, och fick tillåtelse att använda dennes verkstad för att göra jobbet. Ole Larsen blev mycket nöjd med vad Former åstadkommit och ett anställningskontrakt skrevs omgående.

Från förman till egen företagare
Former stannade hos W. Ø. Larsen i 10 år och avancerade snart till förman. Då Former anställdes låg verkstaden i anslutning till affären på Amagertorv, och Former berättar att han ofta om morgnarna hörde någon knacka på fönstret. Det var Sixten Ivarsson som var på väg till sin verkstad några hundra meter bort. Om det låg någon pipa i fönstret som Sixten gillade, brukade han nicka och göra tummen upp.

W.Ø. Larsens verkstad växte i rask takt och som mest hade man 18 anställda. Lokalerna vid Amagertorv blev snart för små och under de år Former var där flyttades verkstaden två gånger. En av Formers uppgifter som förman var att lära upp nya pipmakare och bland dessa finner vi sedermera världsberömda namn som Teddy Knudsen (bror till Sven), Tonni Nielsen, Poul Ilsted och P. H. Vigen.

Former-06bUnder sin tid hos W. Ø. Larsen byggde Former upp en egen verkstad där hemma, huvudsakligen för att utveckla nya modeller. Emil och Jess Chonowitsch (far och son) hade sin verkstad i närheten och gjorde pipor för den japanska marknaden. De hade dock mer beställningar än de kunde klara och undrade om Former kunde hjälpa till. Det gjorde han gärna och snart fann Former att japanerna betalade så bra, att han genom att göra ett 15-tal pipor åt dem i månaden tjänade mer än sin månadslön hos Larsens. Så Former fortsatte att ägna sig åt detta på helgerna. Han ansåg inte att detta på något sätt kolliderade med hans ordinarie arbete, eftersom W. Ø. Larsen inte hade några affärskontakter med Japan. Dock berättade han om det för sin chef, Ole Larsen, som inte tog emot beskedet positivt. Han blev faktiskt så upprörd att Former fick ett ultimatum: Upphör genast med detta annars kan Du sluta din anställning hos oss. Beslutet var inte svårt att ta och Former sade omgående upp sig hos W. Ø. Larsen. Året var 1972.

Ett intressant anbud
Former fortsatte att göra pipor där hemma och till en början gick nästa alla till Japan. Efter hand ökade dock även efterfrågan från Tyskland. 1985 fick Former ett anbud som var svårt att stå emot; han ombads komma till Schweiz för att modernisera och effektivisera Bru Bu Werke i Kleinlützel, en fabrik med 180 anställda som tillverkade pipor och promenadkäppar. Under det närmaste året var Former där några gånger för att se fabriken och för att få genomfört de förändringar som var nödvändiga. Maskinparken var ålderdomlig och i mycket dåligt skick. En del maskiner var till och med mer eller mindre livsfarliga att arbeta med. Förberedelserna tog ett år, men 1986 sålde Former sitt hus i Danmark och flyttade till Schweiz. Året därpå började Bru Bu Werke producera Bentley-piporna – stämplade ”BENTLEY  Formers design” – en serie klassiska pipor av mycket hög kvalitet. Bentley-piporna blev en stor succé i Schweiz, Tyskland och i flera andra länder.

Men en viktig sak, som inte alls har med pipor att göra, hände under Formers tid i Schweiz. På kontoret vid Bru Bu Werke jobbade en söt flicka vid namn Daniela. Hon och Former blev förälskade och ett tag senare var de gifta.

Kontraktet med ägaren till byggnaderna där Bru Bu Werke låg löpte på 5 år, och då de  löpt ut erbjöds Former att köpa hela anläggningen. Priset var dock så högt att detta inte var möjligt. Samtidigt hade Dan Pipes i Lauenburg utanför Hamburg just byggt en stor tobaksfabrik där man hade en våning ledig, avsedd att inhysa en pipverkstad. Former träffade avtal med dem och han lyckades för en rimlig kostnad köpa loss maskinerna från Bru Bu Werke. Så 1993 gick två långtradare med släp till norra Tyskland, fullastade med maskiner och bohag.

Former-08Från Tyskland tillbaka till Danmark
I Lauenburg fortsatte man tillverkningen av Bentley-piporna, ett varumärke som ägdes av Herman Lane (Lane Ltd.). Dock var det ett stökigt och hetsigt ställe man hamnat på med en intensiv genomfartstrafik precis utanför husknutarna. Under tiden i Lauenburg föddes också Danielas och Formers son och man började längta efter att bosätta sig på ett lugnare ställe. Den gode vännen Svend Knudsen ombads att hålla uppsikt efter lämpliga hus som var till salu i Danmark, och det blev ett antal turer över gränsen för att titta på olika objekt. Då den gamla smedjan i Toksværd blev till salu, tyckte dock Former omedelbart att man funnit det perfekta stället. Här fanns plats för både bostad och verkstad. Daniela var lite tveksam i början men föll efter ett tag, och nu trivs hon alldeles utmärkt där. ”I Lauenburg bodde vi på tre olika ställen, men nu ska vi inte flytta mer”, säger Daniela med övertygelse.

Vid sidan om Formers handgjorda pipor fortsatte man även efter flytten till Danmark att producera Bentley-pipor. I början på detta sekel upptäckte dock Daniela – som inte bara hjälper till i pipmakeriet utan även sköter räkenskaperna – att dessa inte var lönsamma. Man försökte omförhandla kontraktet med Herman Lane men misslyckades, så 2004 upphörde man med produktionen.

Former-09By Former, Former Handmade och Former Freehand
Produktionen består i dag av två delar, de helt handgjorda och de som görs med mer maskinell hjälp. De sistnämnda piporna tillverkas i vissa klassiska modeller och en kopiefräser gör en del av arbetet. Denna fräser gör två pipor i taget och det är helt fascinerande att se den i arbete. De pipor som framställs med hjälp av denna är sådana som beställts av olika kunder och som stämplas efter kundens önskemål. Dock finns alltid tillägget ”by Former” med, vilket vi är mycket tacksamma för. Som bekant finns det mycket pipor i cirkulation med de mest underliga namn, och dessa är oftast helt hopplösa att härleda till någon speciell tillverkare.

De ”äkta” Former-piporna är helt handgjorda och mycket eftersökta världen över. Då Du tittar på bilderna till den här artikeln förstår Du varför.

På pipor tillverkade före 1986 stämplas Former med skrivstil. Pipor tillverkade senare stämplas med blockbokstäver, antingen ”Former Handmade” eller ”Former Freehand.” ”Made in Denmark” finns också med på båda varianterna.

Former-04En fascinerande dag
Jag vill framföra ett stort tack till Former och Daniela, som offrade nästan en hel arbetsdag på att berätta för mig. Former har varit med länge och träffat i stort sett alla av betydelse inom piptillverkning efter andra världskriget, så det var mycket intressant jag fick lära mig.

Under vårt långa samtal har jag förvånats över att Daniela verkar tala danska fullkomligt flytande. Att hon pratar tyska, sitt modersmål, flytande är ju inget att förvånas över, men jag förstår att hon även behärskar både engelska och franska. Men är man språkbegåvad så är man! Då jag sent på eftermiddagen åkte därifrån, skulle Daniela åka in till Næstved för att gå en kurs – i ryska!

Jan Andersson
Former-05