Tävlingar i långtidspiprökning har under de senaste årtiondena blivit allt vanligare. I ett flertal europeiska länder arrangeras idag klubbtävlingar, nationella mästerskap och även stora internationella evenemang såsom VM och EM.
Som bekant har vi inte hängt med i utvecklingen här i landet. Vi får se om vi kan bättra oss när SVENSKA PIPKLUBBEN vuxit till sig i ålder och styrka. Men det har faktiskt hållits mästerskap även här i Sverige och det var dessa jag tänkte berätta om.
Orsaken till att jag tar upp detta just nu är att jag fått tillgång till några tidningsklipp. Detta kan jag tacka klubbens kassör för – den alltid lika vakne tidningsläsaren Olov Andersson. I somras läste han i Hallandsposten ett kåseri med rubriken ”Stjärnorna som Ni aldrig såg röken av”. Det är skrivet av Larz Lundgren, som – då vågorna just lagt sig efter friidrottsVM i Göteborg – här berättar om sin egen sportsliga karriär. Den inskränker sig till att han vid SM i piprökning år 1965 placerade sig på 65:e plats. Som alla goda idrottsmän har givetvis Larz Lundgren en (bort-)förklaring, varför placeringen inte blev mer framträdande. Han skriver:
”Min pipa slocknade efter 32 minuter och jag åkte ut. Hälften av tobaken var kvar i pipan obrunnen. Jag skulle inte ha börjat diskutera världsläget med kontrollanten. Det hade varit bättre att ägna all uppmärksamhet åt piprökningen. Då hade jag vunnit och blivit svensk mästare. På träning var jag uppe i 72 minuter. Han som vann hade bara strax över 60. Så jag var moralisk segrare. Helt klart.”
Tobaksbolaget var verkligen generöst vid detta SM. Man bjöd på resa, hotell och en avslutande bankett på Högloftet ute på Skansen. Flott värre, alltså! Själva tävlingen ägde rum i Blå Hallen och bevakningen från massmedia var i det närmaste total. TV gjorde reportage (på den tiden hade vi ju endast en kanal) och huvuddelen av landets tidningar skrev om arrangemanget. Det var också detta som var meningen med det hela – tävlingen var en stort upplagd reklamkampanj för Greve Hamiltons blandning.
I slutet av sitt kåseri skriver Larz Lundgren: ”Nu är man bortglömd som idrottsman. Inte ens HP verkar ha tänkt på att göra en uppföljning om oss hallänningar som var med. Ingen vill höra våra gamla minnen”.
Olov tog fasta på detta och i ett brev berättade han för Larz Lundgren att det fortfarande finns personer som är intresserade av vad som hände den gången – vi i SVENSKA PIPKLUBBEN. Som svar fick Olov en del gamla tidningsklipp samt ett brev, där Larz Lundgren uttrycker sin tillfredsställelse över att hans gamla paradgren fortfarande existerar. Klippen är hämtade från Hallandsposten och Göteborgstidningen. På en av bilderna ser man tävlingsledaren Glokar Well (då Sveriges mest kände piprökare) tillsammans med några av deltagarna, däribland Larz Lundgren.
Där finns också en fullständig resultatlista, i vilken man kan konstatera att Stig Svensson från Bruzaholm vann på tiden 64,18. Men då skall man veta att reglerna var lite annorlunda. Man fick bara 2 gram tobak. Visserligen fick man då som nu 2 tändstickor, men använde man den andra blev det avdrag på tiden. I prislistan kan jag också konstatera att min gamle vän och granne, Harry Åkesson (som jag skrev om i RR nr. 10) kom på 55:e plats. Anmärkningsvärt är att bland de 92 deltagarna var inte mindre än 7 kvinnor. Bäst blev Barbro Thareus från Malmö på tiden 43 minuter. Hösten 1992 hade vi i SVENSKA PIPKLUBBEN ett klubbmästerskap, då förhållandena var likartade. Vi rökte 2 gram Greve Hamilton Light på en Chacom-pipa. Segrare den gången blev Magnus Bark på tiden 64,15, vilket är snudd på exakt samma som segrartiden 1965.
Tilläggas kan att SM 1965 var det andra i ordningen. Året innan ägde det rum i Arvika. Då vann Börje Larsson (känd som ”Pip-Larsson i Lund”) på tiden 61 minuter. Trots att han året därpå rökte 25 sekunder längre räckte det bara till en tredjeplats, en placering som dock verkligen inte är att förakta.
Från SM 1964 har jag inga klipp eller annat material. Om det är någon som har, är jag mycket tacksam för en kopia.
Efter 1965 har inte något SM arrangerats. När månde nästa bli, tro?
JAN